Välj en sida

Jag har varit på konfirmandläger i tre veckor. Eller från och till i tre veckor för att vara helt ärlig.
Jag har haft lediga dagar och jag har varit tvungen att åka iväg för att hålla en midsommarhelgmålsbön samt en begravning.

Det har som alla konfirmandläger varit härliga och roliga stunder samt riktigt jobbiga stunder.
Jag räknade snabbt i huvudet och det borde vara runt min 60:e gång som jag är på konfirmandläger.
Vissa saker blir tydligare på vissa läger och detta lägret gjorde en sak oerhört tydlig för mig och det är vad den här bloggen kommer handla om.

På det här lägret var vi ett ledargäng på fyra personer, Jag, en präst till ,(som var huvudansvarig för konfirmanderna), en diakon och en församlingspedagog.
Tyvärr fick jag och församlingspedagogen inte arbeta ihop eftersom det behövde vara en kvinna och en man på lägret varje dag.
(Vi kanske kan ordna det med ett annorlunda schema nästa år).
De tre andra ledarna är alla  superbra personer och bra på att möta och ta hand om konfirmander och deras behov.
Men de tillsammans med mig gör bara en del av lägret.

Vi håller i pass där vi diskuterar bibeln och pratar om etik, moral och annat.
Iofs hoppas jag att våra pass är roliga vid förlåtelsepasset börjar vi med att jag ”råkar” stjäla diakonens kaffe.
När konfirmanderna spelar upp roliga sketcher ur bibeln eller när de ställer mängder av frågor.
Eller kanske det bästa är när jag får en möjlighet att attackera konfirmanderna med ett vattengevär.

Men som sagt, vi gör bara en del av lägret.
Den största delen, den som oftast inte får så mycket uppmärksamhet görs av ungdomsledarna.
Och nu kommer jag rikta mig direkt till er i bloggen.

Ni finns där för konfirmanderna när vi inte är där.
Ni förbereder lekpass så att konfirmanderna får ha roligt på sin lediga tid.
Ni är beredda om något händer på natten och tar den första smällen innan de kommer upp till oss.
Ni hjälper oss med våra lektioner.
Ni planerar och genomför kvällsandakter.
Ni är alltid beredda att ställa upp om något krisar eller något inte fungerar.
Ni vågar ta samtal med dem om både enkla och svåra saker.
Ni vågar säga ifrån men samtidigt vara vänliga.

Utan er mina ungdomsledare skulle lägret ha kraschat totalt.
Detta lägret var helt beroende av er.
Jag har sagt ett antal gånger att jag tycker det är kul att arbeta med er.
Jag vet inte om ni fullt ut har förstått hur mycket ni har betytt för lägret. .
Ni har alla mängder av gåvor och egenskaper som ni använder er av när ni bemöter konfirmander, varandra och oss huvudledare.
Var och en på sitt individuella sätt.

Nu har vi haft konfirmationsgudstjänst och det arbetet ni har utfört med konfirmanderna har varit enormt och ni har verkligen fått fram deras goda och positiva sidor
och fått dem att göra en superbra konfirmation.
Jag blev glad när ni fick gå fram och ta emot tack från konfirmander och föräldrar i slutet av gudstjänsten och jag önskar att det alltid skulle vara så.
Vi som syns i kyrkan är de som föräldrar och släkt tänker på när de ser vem som har haft konfirmationen.
Nu såg föräldrar och släkt att ni var en viktig del av konfirmandernas liv.

Utan er skulle inte kyrkan gå framåt.
Om konfirmander är kyrkans framtid är ni kyrkans nu och ni är motorn som drar oss framåt.

Tack!

Guds frid önskar jag er alla.

/Daniel

(Givetvis kommer ni alla taggas på FB )

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail